Seriös annons

Alla som önskar att äga en alldeles egen norsk IKEA-säng med nittio breddcentimeter räcker upp en hand NU! Jag skiter i vart ni bor, ni får hämta sängen själva. Skicka ett svarsmejl och bifoga gärna en bild på er själva. Jag är ganska ytlig med vem som får ta över mina ägodelar.

Priset löser sej utmed vägen.
Trevlig att göra affärer med er.

Du märker det snart.

Jag har

...precis införskaffat mej en överstrykningspenna (jag är säker, den är ämnad för detta). Men detta kan ha varit mitt sämsta köp någonsin. Det visade sej precis att pennan är så mörk att det är omöjligt att läsa det man precis har strukit över. Functional fail! Nästa destination: papperskorgen.

AAAH! Sen till skolan!

Jag vet

...att Sverige vinner med hästlängder i land med mest snökaos. Men idag så smög sej Bergen helt klart till sej andraplatsen.
Som en levande snögrotta pulsade jag över knarkare och Rema 1000-påsar på min väg hem från stan. När jag kom hem var vattnet avstängt. För tredje dagen i rad.

Ni ser mitt apatiska sinnestillstånd för tillfället. Jag är lika tom inuti som kastrullerna i skåpet. Dessa rörläggare ställer till mitt matschema.
Jag är inte ledsen. Inte bitter. Längtar bara lite till sommaren.

God morgon lördag!

Bergstur!

Fredag eftermiddag spenderade Maria och Clara med makalös utsikt. Från Flöyen.
I bakgrunden breder sej världens bästa stad ut sej. Bergen. Det är där man ska bo.

Mardröm

Efter att ha ägnat dagen åt svårförståeliga föreläsningar plus ett seminarium från helvetet, där man tillbes skriva disposition till en experimentell design tillsammans med tre LSD-fnittrande 25-åringar ÄR JAG ÄNTLIGEN HEMMA! Jesus...

Nu infaller i stället ett scenario av tomhet. Vad ska jag hitta på resten av kvällen.
Äta knäckebröd kanske... Nej, jag tror det blir en film.

Det var då f...

Toalettpappret är slut. Inte ett enda ark finns. Inte någonstans i huset. Det är fem minuters gångavstånd till närmsta butik.
Är katastrofen ett faktum?

Do not fear, Clara is here.

Jag fick behålla livet denna natt också. Fantastiskt!

Har precis ätit chokladglass till lunch och nu sträcker jag mej något småtjock bort emot bokhyllan för att göra det jag gör bäst. Läsa kurslitteratur utan att lära. Skådespelet är bara ett sätt att se upptagen ut. Så man slipper att göra andra viktiga uppgifter här i livet. Tvätta till exempel. Brrr... Bara ordet ger mej kalla kårar.

Så där ja, kapitel 6 är uppslaget. Informationsprocessering. SPÄNNANDE!

Jag är rädd...

Kjetil har lurat mej till att kolla på skräckfilm.
Det kan vara mitt dummaste val någonsin.
Det kan även vara mitt sista. Jag har en obehaglig känsla av att jag kommer dö inatt.

Jag äter.

20 kilo pasta, tusenmiljoner liter pesto samt 6 gulliga körsbärstomater ligger och simmar i min tallrik. Clara Strömberg vet verkligen hur man gör fest av en måltid.

Måndag. Härliga måndag.

märker att sarkasm inte framgår i text...

När jag var liten

...blev jag nångång tillsagd att inte dra in snoret i näsa. Istället var det viktigt att man snöt ut det, annars samlade sej allt snoret i bihålorna. Samlades det för mycket snor där skulle de bli igentäppta och man skulle få bihåleinflammation.

Stämmer detta verkligen? Det gör det väl inte.

Det spännande är att jag aldrig reflekterat över detta uttalandet. Fram tills nu har jag alltid fått en ångestkänsla i kroppen om jag har tvingats till att dra in snoret i näsan, samtidigt som jag bävat inför hur hålrummen runt näsbenet blivit minde och mindre. Men det slog mej nu, åker inte snoret ner i halsen, för att sedan färdas vägen ner till magsäcken? Bihålorna har väl inte som funktion att vara snordepåer.
Här gick man tre år på naturvetenskaplig linje i gymnasiet, och ändå har jag inte haft kapacitet att avskriva såna här hitte-på-idéer. Det är nog bäst att jag även tar mej en funderare på det min kära syster lärde mej när jag var i femårs-åldern. Att krokodiler andas med ögonen. Det måste ju ändå vara en lögn.

Och så ska jag slänga alla mina näsdukar.

JAG ÄR KÄR

Min tillvaro består för tillfället av en styck Nathalie och en stor kopp Minttuochvarmmjölkcholkad. Och det är inte Nathalie som jag är kär i.

God morgon på mej!

Ebba Grön

...dånar ur högtalarna och Clara tas tillbaka till tonårsminnen hon aldrig upplevt. Även fast jag aldrig har växt upp med varken Ebba Grön, Backstreet boys eller Martin Svensson så kommer känslan av nittiotalet och guppar runt fotknölarna så fort Staten och Kapitalet kommer på. Jag har ju i princip missat hela min musikkultur från mina ungdomsår. Tydligen hade jag bättre saker för mej.
När jag såg på Fucking Åmål för ett par dagar sen, infann sej samma känsla. Samhörighet med filmkaraktärernas problem och pubertala hormonöversvämningar. Trots att jag på pappret inte har upplevt mycket utav dom. Clara gillade att gå i skolan, åka längdskidor och bete sej som en allmän supertönt. Men livet var helt okej ändå. Och det verkar som jag håller på att utvecklas till en fullt normal människa även jag. Tonårsrevolutioner är överskattade. Gå med i scouterna och ta dej ett glas O´boy. Du kommer att få ligga du också.